![]() |
化学元素發现年表将各种化学元素的发现按时间顺序列出。表中列出了每种元素的名称、原子序数、发现时间、发现者姓名和发现方式的简介。
表格
族 → | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
↓ 周期 | ||||||||||||||||||
1 | 1 H |
2 He | ||||||||||||||||
2 | 3 Li |
4 Be |
5 B |
6 C |
7 N |
8 O |
9 F |
10 Ne | ||||||||||
3 | 11 Na |
12 Mg |
13 Al |
14 Si |
15 P |
16 S |
17 Cl |
18 Ar | ||||||||||
4 | 19 K |
20 Ca |
21 Sc |
22 Ti |
23 V |
24 Cr |
25 Mn |
26 Fe |
27 Co |
28 Ni |
29 Cu |
30 Zn |
31 Ga |
32 Ge |
33 As |
34 Se |
35 Br |
36 Kr |
5 | 37 Rb |
38 Sr |
39 Y |
40 Zr |
41 Nb |
42 Mo |
43 Tc |
44 Ru |
45 Rh |
46 Pd |
47 Ag |
48 Cd |
49 In |
50 Sn |
51 Sb |
52 Te |
53 I |
54 Xe |
6 | 55 Cs |
56 Ba |
* 镧系元素 |
72 Hf |
73 Ta |
74 W |
75 Re |
76 Os |
77 Ir |
78 Pt |
79 Au |
80 Hg |
81 Tl |
82 Pb |
83 Bi |
84 Po |
85 At |
86 Rn |
7 | 87 Fr |
88 Ra |
** 锕系元素 |
104 Rf |
105 Db |
106 Sg |
107 Bh |
108 Hs |
109 Mt |
110 Ds |
111 Rg |
112 Cn |
113 Nh |
114 Fl |
115 Mc |
116 Lv |
117 Ts |
118 Og |
* 镧系元素 | 57 La |
58 Ce |
59 Pr |
60 Nd |
61 Pm |
62 Sm |
63 Eu |
64 Gd |
65 Tb |
66 Dy |
67 Ho |
68 Er |
69 Tm |
70 Yb |
71 Lu |
|||
** 锕系元素 | 89 Ac |
90 Th |
91 Pa |
92 U |
93 Np |
94 Pu |
95 Am |
96 Cm |
97 Bk |
98 Cf |
99 Es |
100 Fm |
101 Md |
102 No |
103 Lr |
图例:
2000年以后(5种元素):近期合成的元素
發現時軸

累積圖

未记载的发现
Z | 元素 | 符号 | 图片 | 最早使用 | 最早的样品 | 简介 | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
年份 | 使用者 | 年份 | 所在地 | |||||
6 | 碳 | C | ![]() |
前26000年 | 最早的人类 | 前26000年 | 最早的人类已发现木炭和煤烟,最早的炭画(如位于澳大利亚Gabarnmung的炭画)则可追溯到28000年前。[1][2]埃及人和苏美尔人最早用木炭来还原铜、锌和锡矿石。[3]钻石可能在公元前2500年就为中国人所知。[4]碳直到18世纪才有化学性质的研究。[5]1772年,安托万-洛朗·德·拉瓦锡发现钻石、石墨、木炭都由同一种物质组成。[1]1787年,莫尔沃、富克鲁瓦、拉瓦锡认定碳是一种化学元素,将碳与炭区分开来。[1] | |
29 | 铜 | Cu | 前9000年 | 中东 | 前6000年 | 土耳其的安纳托利亚 | 铜可能是人类开采并冶炼的第一种金属。[6]最早人们使用天然的金属铜,后来从矿石中冶炼出铜。最早的估计认为铜可能发现于公元前9000年的中东。[7]它是青铜时代人类最重要的材料之一。可以追溯到公元前6000年的铜珠已经在安纳托利亚的加泰土丘所发现。[8]1787年,莫尔沃、拉瓦锡、贝托莱、富克鲁瓦认定铜是一种化学元素。[1] | |
82 | 铅 | Pb | ![]() |
前7000年 | 近东 | 前3800年 | 埃及的阿拜多斯 | 据信铅的熔炼可追溯到9000年前,已知最早的铅制物品是在阿拜多斯的欧西里斯神庙中发现的公元前3800年制造的小雕像。[9]1787年,莫尔沃、拉瓦锡、贝托莱、富克鲁瓦认定铅是一种化学元素。[1] |
79 | 金 | Au | ![]() |
前6000年以前 | 中东 | 前5500年 | 埃及 | 考古学家发现金的使用是从中东最早的文明开始的。它也可能是人类使用的第一种金属。已知最古老的金饰是在埃及女王泽尔的墓中发现的。[10][11]1787年,莫尔沃、拉瓦锡、贝托莱、富克鲁瓦认定金是一种化学元素。[1] |
47 | 银 | Ag | ![]() |
前5000年以前 | 小亚细亚 | 大约前4000年 | 土耳其的安纳托利亚 | 估计在铜和金之后很快就被发现了。[12][13]1787年,莫尔沃、拉瓦锡、贝托莱、富克鲁瓦认定银是一种化学元素。[1] |
26 | 铁 | Fe | ![]() |
前5000年以前 | 中东 | 前4000年 | 埃及 | 有证据表明铁在公元前5000年以前就为人类所知。[14]已知最早的铁制物件是埃及人在大约公元前4000年用陨铁制成的小珠子。大约在公元前3000年人类发现了熔炼铁的方法,导致人类在公元前1200年[15]左右进入了铁器时代,铁开始大量用于制造工具和武器。[16]1787年,莫尔沃、拉瓦锡、贝托莱、富克鲁瓦认定铁是一种化学元素。[1] |
50 | 锡 | Sn | ![]() |
前3500年 | 未知,参见锡#历史 | 前2000年 | 公元前3500年,人类在生产青铜的同时冶炼出了锡。[17]最早的锡制物件可追溯到大约前2000年。[18]1787年,莫尔沃、拉瓦锡、贝托莱、富克鲁瓦认定锡是一种化学元素。[1] | |
51 | 锑 | Sb | ![]() |
前3000年 | 苏美尔人 | 前3000年 | 中东 | 苏美尔吉尔苏(位于今天的伊拉克)出土一件来自公元前3000年的文物,它由纯锑制成,据说原为花瓶的一部分。[19]迪奥斯科里德斯和老普林尼都从辉锑矿中冶炼出锑,但都误认为它是铅。[20]巴西利厄斯·华伦提努在1450年左右成为第一个描述这种元素的欧洲人。[21][22]第一种制备金属锑的方法是由万诺乔·比林古乔于1540年发表的。[23] |
16 | 硫 | S | ![]() |
前2000年以前 | 中国人或印度人 | 至少在4000年前就有使用。[24]安托万-洛朗·德·拉瓦锡于1777年将其列为一种元素。 | ||
80 | 汞 | Hg | 前1500年 | 埃及人 | 前1500年 | 埃及 | 早在前9千纪的史前时代,中东人就已将朱砂(硫化汞最常见的矿物)用作颜料。[25]自8000年前,人们就开始开采土耳其的朱砂矿藏,其中含有少量的金属汞。[26]在公元前1500年左右的埃及坟墓中也有发现汞。[27]1787年,莫尔沃、拉瓦锡、贝托莱、富克鲁瓦认定汞是一种化学元素。[1] | |
30 | 锌 | Zn | ![]() |
前1000年以前 | 印度冶金学家 | 前1000年 | 印度次大陆 | 锌在公元前1000年以前就被印度冶金学家提炼出单质,但这种金属的本质古代人没有了解。一篇梵語冶金專著《拉薩拉特納·薩穆卡亞》在14世紀左右将它认为是一种独特的金属,[28]炼金术士帕拉塞尔苏斯在1526年做了类似的事。[29]马格拉夫于1746年分离出了单质。[30] |
78 | 铂 | Pt | ![]() |
约前600年–200年 | 前哥伦布时期的南美洲人 | 约前600年–200年 | 南美洲 | 在前哥伦布时期,位于今天厄瓜多尔埃斯梅拉达斯附近的南美洲人有留下铂金文物,但这些文物的具体年代难以测定。[31]古埃及阿蒙神的妻子谢佩努彼特二世(死于约公元前650年)的陵墓有一个小盒子,内有铂金象形文字装饰[32],但当时的埃及人可能没发现其中的金含有铂。[33][34]欧洲最早关于金属铂的描述来自朱利叶斯·凯撒·凯利格介绍的产自南美洲的黄金。安东尼奥·乌略亚于1735年前往秘鲁探险并发现铂,之后在1748年出版了他的发现。查尔斯·伍德在1741年也研究这种金属。将铂视作一种新的金属的文献是由威廉·布朗里格于1750年所写。[35] |
33 | 砷 | As | ![]() |
1250年 | 艾爾伯圖斯·麥格努斯 | 艾爾伯圖斯·麥格努斯于1250年成为第一个分离出单质的欧洲人。[21][22]1649年,约翰·施罗德出版了制备砷单质的两种方法。[36] | ||
83 | 铋 | Bi | ![]() |
约1500年 | 欧洲炼金术师、印加帝国 | 约1500年 | 欧洲、南美洲 | 铋早在古代就已被发现,但常与化学性质相似的锡、铅混淆。印加人会在用于制造刀的青铜中加入铋,形成铋青铜。[37]格奥尔格·阿格里科拉于1530年及1546年时研究各种金属的物理性质,指出铋是一种新金属,与锡、铅同属一族。[1][38]炼金术时代的矿工把铋命名为tectum argenti,意为正在制造的银。[39][40][41]1738年,人们发现铅与铋的差别,[42]最终克劳德·弗朗索瓦·若弗鲁瓦于1753年确定铋与锡、铅是不同的金属。[40][43][44] |
有记载的发现
在18世纪,发现一种新的土(即金属氧化物)就意味着发现一种新元素。某些元素(如Be、B、Na、Mg、Al、Si、K、Ca、Mn、Co、Ni、Zr、Mo)[45]的化合物早在中世纪,甚至史前时代就已被发现,但这些元素本身在当时仍然未知。由于这些化合物的性质有时是逐渐被发现的,因此很难把这些元素的发现归功于某个发现者。[1][46]对于这些元素,本列表会列出首个对其化学性质研究的年份,然后在简介处解释其历史。[1][46]
Z | 元素 | 符号 | 图片 | 发现 | 获得单质 | 简介 | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
年份 | 发现者 | 年份 | 提取者 | |||||
15 | 磷 | P | ![]() |
1669 | 亨尼格·布兰德 | 1669 | 亨尼格·布兰德 | 磷是从尿液中制得的,是第一种有确切发现年份及发现者的元素。[47]拉瓦锡之后认定磷是一种化学元素。[1] |
27 | 钴 | Co | ![]() |
1732 | 乔治·勃兰特 | 他证明了玻璃的蓝色是一种新的金属造成的,而不是先前认为的铋。[48] | ||
20 | 钙 | Ca | ![]() |
1739 | Johann Heinrich Pott | 1808 | 汉弗里·戴维 | 石灰早在公元前7000年就为人所知[49],但直到18世纪才有对其化学性质的研究。1739年,Pott在他的专论中把terra calcarea(石灰土)列为一种单独的土。1787年,莫尔沃、拉瓦锡、贝托莱、富克鲁瓦认定生石灰(即氧化钙)是一种化学元素的氧化物。戴维通过电解生石灰制得了金属钙。[1] |
28 | 镍 | Ni | ![]() |
1751 | 阿克塞尔·弗雷德里克·克龙斯泰特 | 1751 | 阿克塞尔·弗雷德里克·克龙斯泰特 | 镍是因为试图从假铜矿(fake copper)中提取铜而发现的,这种矿石其实是红砷镍矿。[50] |
12 | 镁 | Mg | ![]() |
1755 | 約瑟夫·布拉克 | 1808 | 汉弗里·戴维 | 布拉克发现白镁氧(MgO)并不是生石灰(CaO)。戴维用电解法从苦土中制得了金属镁。[51] |
1 | 氢 | H | ![]() |
1766 | 亨利·卡文迪什 | 1500 | 帕拉塞尔苏斯 | 卡文迪什是第一个将H 2与其他气体区分开的人,尽管帕拉塞尔苏斯、罗伯特·波义耳和约瑟夫·普利斯特里都曾通过金属与强酸反应制得了氢气。拉瓦锡于1793年命名了氢。[52][53] |
25 | 锰 | Mn | ![]() |
1770 | 托尔贝恩·贝里曼 | 1774 | 约翰·戈特利布·甘恩 | 伯格曼认为软锰矿是一种新的金属的氧化物。伊格内修斯·高特弗雷德·凯姆在1770年,舍勒在1774年也分别发现了这种金属。用碳可以从二氧化锰中还原出金属锰。[54] |
9 | 氟 | F | ![]() |
1771 | 卡尔·威廉·舍勒 | 1886 | 亨利·莫瓦桑 | 格奥尔格·阿格里科拉最早于1529年描述了萤石。[55]舍勒后来研究萤石,正确推断出它是一种酸与石灰(钙)形成的盐,其中含有新元素。[56]氟(Radical fluorique)被列入拉瓦锡的元素列表中。[57]1810年,安德烈-马里·安培预测氢氟酸中含有一种与氯相似的新元素,在1812年至1886年许多化学家尝试制备氟单质,最终由莫瓦桑于1886年完成。[58] |
8 | 氧 | O | ![]() |
1771 | 卡尔·威廉·舍勒 | 1771 | 卡尔·威廉·舍勒 | 1771年,舍勒通过加热氧化汞和硝酸盐制得了氧气,但直到6年后才公布他的发现。约瑟夫·普利斯特里也于1774年制得了这种新的“空气”,但只有拉瓦锡认为这是一种新元素,并于1777年命名了它。[59][60] |
7 | 氮 | N | ![]() |
1772 | 丹尼尔·卢瑟福 | 1772 | 丹尼尔·卢瑟福 | 他发现动物呼吸过的空气即使在去除呼出的二氧化碳之后,还是不能维持蜡烛燃烧。卡尔·威廉·舍勒、亨利·卡文迪什和约瑟夫·普利斯特里同时也研究了这种元素,而拉瓦锡于1775或1776年命名了它。[61] |
56 | 钡 | Ba | ![]() |
1772 | 卡尔·威廉·舍勒 | 1808 | 汉弗里·戴维 | 舍勒在重晶石中发现了一种新的土(氧化钡),但他没有命名这种土。莫尔沃之后于1782年将这种土命名为barote。[1]戴维通过电解法制得了金属钡。[62] |
17 | 氯 | Cl | ![]() |
1774 | 卡尔·威廉·舍勒 | 1774 | 卡尔·威廉·舍勒 | 舍勒从盐酸制得了氯气,但误将它认为是氧化物。直到1810年,汉弗里·戴维才认定它是一种元素。[63] |
42 | 钼 | Mo | ![]() |
1778 | 卡尔·威廉·舍勒 | 1781 | 彼得·雅各布·耶尔姆 | 舍勒把这种金属认为是辉钼矿(二硫化钼)的成分。[64]耶尔姆之后用碳与亚麻籽油还原钼酸,分离出金属钼。[65] |
52 | 碲 | Te | ![]() |
1782 | 弗朗茨-约瑟夫·米勒·冯·赖兴施泰因 | 1798 | 马丁·海因里希·克拉普罗特 | 米勒在特兰西瓦尼亚的金矿杂质中发现碲。[66]1798年,克拉普罗特分离出纯碲。[67] |
74 | 钨 | W | ![]() |
1781 | 托尔贝恩·贝里曼 | 1783 | 胡塞·德卢亚尔 和浮士图·德卢亚尔 |
伯格曼从白钨矿中提取了一种新元素的氧化物。德卢亚尔兄弟从黑钨矿中制得了钨酸,并用木炭还原它得到了金属钨。[68] |
38 | 锶 | Sr | ![]() |
1787 | 威廉·克鲁克香克 | 1808 | 汉弗里·戴维 | 克鲁克香克和阿代尔·克劳福德于1790年总结道,菱锶矿中含有一种新的矿物。最终,戴维于1808年通过电解法制得了金属锶。[69] |
![]() |
1789 | 安托万-洛朗·德·拉瓦锡 | 拉瓦锡发表第一个现代化学元素列表,其中包括光、热在内的33种元素,但不包括Na、K(拉瓦锡不确定今天被称为Na2O和K2O的物质中有没有新元素)[70]、Sr、Te。列表中的部分元素以尚未被提取的“自由基”(Cl[a]、F、B)或氧化物(Ca、Mg、Ba、Al、Si)的形式列出。[57]他也给出了“元素”的定义。 | |||||
40 | 锆 | Zr | ![]() |
1789 | 马丁·海因里希·克拉普罗特 | 1824 | 永斯·雅各布·贝采利乌斯 | 克拉普罗特从氧化锆中鉴定出一种新元素。[73][74] |
92 | 鈾 | U | ![]() |
1789 | 马丁·海因里希·克拉普罗特 | 1841 | 欧仁·梅尔基奥尔·佩利果特 | 克拉普罗特误将从沥青铀矿中分离出的氧化铀当成了金属铀,又用刚发现的天王星的名字为其命名。[75][76] |
22 | 钛 | Ti | 1791 | 威廉·格雷戈尔 | 1825 | 永斯·雅各布·贝采利乌斯 | 格雷戈尔钛铁矿中发现了一种新的金属的氧化物。马丁·海因里希·克拉普罗特于1795年独立地发现了金红石并命名了它。纯的金属钛直到1910年才由马修·亨特制得。[77][78] | |
24 | 铬 | Cr | ![]() |
1794 | 路易-尼古拉·沃克蘭 | 1797 | 路易-尼古拉·沃克蘭 | 於1797年被法國化學家路易-尼古拉·沃克蘭發現為一個元素。[79][80] |
39 | 钇 | Y | ![]() |
1794 | 约翰·加多林 | 1840 | 卡尔·古斯塔夫·莫桑德 | 加多林从硅铍钇矿中发现了它,但莫桑德后来发现氧化钇矿石中含有更多元素。[81][82][83] |
4 | 铍 | Be | ![]() |
1798 | 路易斯·尼古拉斯·沃克兰 | 1828 | 弗里德里希·维勒和安托万·布西 | 沃克兰发现了绿柱石和翡翠中的一种新的氧化物,而克拉普罗特在1808年左右提出了命名。[84] |
23 | 钒 | V | ![]() |
1801 | 安德烈·曼纽尔·德·里奥 | 1830 | 尼尔斯·加布里埃尔·塞弗斯特瑞姆 | 里奥发现钒铅矿中有新的金属元素,但是在伊波利特·维克多·克莱特·德科蒂提出质疑后就收回了声明。塞弗斯特瑞姆分离并命名了它,这之后里奥才发现自己先取得了这项成果。[85] |
41 | 铌 | Nb | ![]() |
1801 | 查理斯·哈契特 | 1864 | 克里斯蒂安·威廉·布洛姆斯特兰德 | 哈契特在铌铁矿中发现了这种元素,并称它为columbium。海因里希·罗斯于1844年证明了它与钽不同,并重新命名为niobium,这个英文名于1949年被IUPAC正式接受。[86] |
73 | 钽 | Ta | ![]() |
1802 | 安德斯·古斯塔夫·埃克伯格 | 埃克伯格发现了铌铁矿中另一种性质与铌极相似的元素,1844年罗斯证明了它与铌不同。[87] | ||
46 | 钯 | Pd | ![]() |
1803 | 威廉·海德·沃拉斯顿 | 1803 | 威廉·海德·沃拉斯顿 | 沃拉斯顿从南美洲获得的铂样品中发现了钯,但没有立即发表他的成果。他试图使用新发现的小行星谷神星为这种元素命名,但当他第二年出版成果时,铈已经采用了该名。于是沃拉斯顿用后来发现的智神星来命名这种元素。[88] |
58 | 铈 | Ce | ![]() |
1803 | 马丁·海因里希·克拉普罗特、 永斯·雅各布·贝采利乌斯、 威廉·希辛格 |
1839 | 卡尔·古斯塔夫·莫桑德 | 贝采利乌斯和希辛格在二氧化铈中发现了这种元素,并以新发现的小行星谷神星来命名。克拉普罗特同时独立地从钽样品中发现了它。莫桑德后来发现他们三位研究的样品至少含有一种其他的元素——镧。[89] |
76 | 锇 | Os | ![]() |
1803 | 史密森·特南特 | 1803 | 史密森·特南特 | 特南特和沃拉斯顿一起研究来自南美洲的铂样品,发现了两种元素——锇和铱。[90] |
77 | 铱 | Ir | ![]() |
1803 | 史密森·特南特 | 1803 | 史密森·特南特 | 特南特和沃拉斯顿一起研究来自南美洲的铂样品,发现了两种元素——锇和铱。关于铱的研究成果于1804年出版。[91] |
45 | 铑 | Rh | ![]() |
1804 | 威廉·海德·沃拉斯顿 | 1804 | 威廉·海德·沃拉斯顿 | 沃拉斯顿从南美洲的天然铂样品中发现并分离出了铑。[92] |
19 | 钾 | K | 1807 | 汉弗里·戴维 | 1807 | 汉弗里·戴维 | 戴维用电解法从草木灰中制得了金属钾。[93] | |
11 | 钠 | Na | ![]() |
1807 | 汉弗里·戴维 | 1807 | 汉弗里·戴维 | 戴维在制得钾之后几天通过电解氢氧化钠制得了金属钠。[94] |
5 | 硼 | B | ![]() |
1808 | 约瑟夫·路易·盖-吕萨克和路易·雅克·泰纳尔 | 1808 | 汉弗里·戴维 | 1808年6月30日,吕萨克和泰纳尔宣布镇静盐中含有一种新元素,九天之后戴维宣布制得了金属态硼。[95] |
53 | 碘 | I | ![]() |
1811 | 伯纳德·库尔图瓦 | 1811 | 伯纳德·库尔图瓦 | 库尔图瓦在海草灰中发现了碘。[96] |
3 | 锂 | Li | ![]() |
1817 | 约翰·奥古斯特·阿韦德松 | 1817 | 约翰·奥古斯特·阿韦德松 | 阿韦德松在透锂长石中发现了锂元素。[97] |
48 | 镉 | Cd | ![]() |
1817 | 卡尔·塞缪尔·莱贝雷希特·赫尔曼、 弗里德里希·施特罗迈尔和罗洛夫 |
1817 | 卡尔·塞缪尔·莱贝雷希特·赫尔曼、 弗里德里希·施特罗迈尔和罗洛夫 |
这三个人都从来自西里西亚的氧化锌样品中发现了一种新的金属,但是只有施特罗迈尔提出的名称被人们所接受。[98] |
34 | 硒 | Se | ![]() |
1817 | 永斯·雅各布·贝采利乌斯和约翰·戈特利布·甘恩 | 1817 | 永斯·雅各布·贝采利乌斯和约翰·戈特利布·甘恩 | 贝采利乌斯和甘恩通过铅室法合成硫酸时发现一种红色沉淀。他们原认为这是碲,但进一步研究之后发现是新元素。[99][100] |
14 | 硅 | Si | ![]() |
1824 | 永斯·雅各布·贝采利乌斯 | 1824 | 永斯·雅各布·贝采利乌斯 | 汉弗里·戴维在1800年认为硅土是一种元素,并于1808年提出了现在的名称。1811年,约瑟夫·路易·盖-吕萨克和路易·雅克·泰纳尔制得了不纯的硅,但贝采利乌斯最终于1824年制得了纯净的硅单质。[101] |
13 | 铝 | Al | ![]() |
1825 | 汉斯·奥斯特 | 1825 | 汉斯·奥斯特 | 安托万-洛朗·德·拉瓦锡于1787年预测矾土是一种未知元素的氧化物,汉弗里·戴维于1808年试图电解它。尽管失败了,但是他提出的名称一直沿用至今。汉斯·奥斯特于1825年首次制得金属铝。[102] |
35 | 溴 | Br | ![]() |
1825 | 安托万·热罗姆·巴拉尔和利奥波·格美林 | 1825 | 安托万·热罗姆·巴拉尔和利奥波·格美林 | 他们在1825年秋天发现了这种元素并与次年发表了成果。[103] |
90 | 钍 | Th | ![]() |
1829 | 永斯·雅各布·贝采利乌斯 | 贝采利乌斯从硅酸钍矿从发现了钍元素。[104] | ||
57 | 镧 | La | ![]() |
1838 | 卡尔·古斯塔夫·莫桑德 | 莫桑德在二氧化铈的样品中发现了一种新元素,并于1842年发表了成果。但后来他所发现的“氧化镧”被证实含有四种以上的元素。[105] | ||
60 | 钕 | Nd | ![]() |
1841[67]–1842[106] | 卡尔·古斯塔夫·莫桑德 | 1885 | 卡尔·奥尔·冯·韦耳斯拔 | 莫桑德在二氧化铈的样品中又发现了一种新元素,他将其命名为didymium。虽然didymium实际上是镨与钕的混合物,但莫桑德错误地认为didymium是单一一种元素。[106]直到1885年,卡尔·奥尔·冯·韦耳斯拔才成功把didymium分离成两种元素——镨(英語:praseodidymium,后改称praseodymium)和钕(英語:neodidymium,后改称neodymium),其中钕的占比更大。[106][67][107] |
68 | 铒 | Er | ![]() |
1842 | 卡尔·古斯塔夫·莫桑德 | 莫桑德成功地从氧化钇矿物中分离出氧化铒,后来还有氧化铽。[108] | ||
65 | 铽 | Tb | ![]() |
1842 | 卡尔·古斯塔夫·莫桑德 | 1842 | 卡尔·古斯塔夫·莫桑德 | 1842年,莫桑德成功地从氧化钇矿物中分离出氧化铒和氧化铽。[109] |
44 | 钌 | Ru | ![]() |
1844 | 卡爾·恩斯特·克勞斯 | 1844 | 卡爾·恩斯特·克勞斯 | 1826年,戈特弗里德·威廉·奥斯兰认为他在俄罗斯的铂样品中发现了三种新的金属,两年后将它们命名为polinium、pluranium、ruthenium。不过,奥斯兰的发现受质疑,且他的铂样品太少,无法分离这些元素,因此在1829年撤回了结果。[110]1844年,卡尔·恩斯特·克劳斯确认铂样品有一种新元素,并使用奥斯兰所用的名称ruthenium为该新元素命名。[111] |
55 | 铯 | Cs | ![]() |
1860 | 罗伯特·威廉·本生和古斯塔夫·基爾霍夫 | 1882 | 卡尔·塞特贝里 | 本生和基尔霍夫是最早使用光谱分析来寻找新元素的人。他们在产自迪克海姆的矿泉水样品中观察到两条蓝色的发射谱线,从其中发现了铯。[112]纯的金属铯是由塞特贝里于1882年制得的。[113] |
37 | 铷 | Rb | 1861 | 罗伯特·威廉·本生和古斯塔夫·基爾霍夫 | 罗伯特·威廉·本生 | 本生和基尔霍夫在发现铯之后几个月,通过观察矿物锂云母的谱线发现了铷。本生没能制得纯的金属铷,后来海维西成功地完成了。[114] | ||
81 | 铊 | Tl | ![]() |
1861 | 威廉·克鲁克斯 | 1862 | 克劳德·奥古斯特·拉米 | 在铷发现之后,克鲁克斯在硒样品中发现一条新的绿色谱线。一年之后拉米发现这是一种新的金属。[115] |
49 | 铟 | In | ![]() |
1863 | 费迪南德·莱奇和希尔奥尼莫斯·特奥多尔·里希特 | 1867 | 希尔奥尼莫斯·特奥多尔·里希特 | 莱奇和里希特从闪锌矿中通过它明亮的靛蓝色谱线鉴定出了铟。李希特在几年之后分离出这种金属。[116] |
2 | 氦 | He | ![]() |
1868 | 皮埃尔·让森和约瑟夫·诺曼·洛克耶 | 1895 | 威廉·拉姆齐、佩尔·特奥多尔·克莱韦和尼尔斯·朗勒特 | 让森和洛克耶独立地从太阳光谱中发现一条与已知任何元素都不符的黄色谱线。几年以后,拉姆齐、克利夫和朗勒特独立地观察到这种气体被包合在钇铀矿中。[117] |
![]() |
1869 | 德米特里·伊万诺维奇·门捷列夫 | 门捷列夫将已知的63种元素(不包括当时不确定是否存在的铽,以及还未在地球发现的氦)排成了现代元素周期表,并预测了多种元素的存在。 | |||||
31 | 镓 | Ga | ![]() |
1875 | 保罗·埃米尔·勒科克·德布瓦博德兰 | 保罗·埃米尔·勒科克·德布瓦博德兰 | 德布瓦博德兰观察了来自潘瑞纳的闪锌矿样品,其中一些发射谱线与类铝相符。类铝是门捷列夫于1871年所预测的,镓最终用电解法成功制得。[118] | |
70 | 镱 | Yb | ![]() |
1878 | 让·查尔斯·加利萨尔·马里格纳克 | 1907 | 乔治·于尔班 | 1878年10月22日,马里格纳克宣布将氧化铽矿物分离成两种氧化物,氧化铽和氧化镱。[119] |
67 | 钬 | Ho | ![]() |
1878 | 马克·德拉方丹 | 德拉方丹在铌钇矿中发现了它。第二年,佩尔·特奥多尔·克莱韦将马里格纳克制得的氧化铒分离成氧化铒和另外两种元素——铥和钬。[120] | ||
69 | 铥 | Tm | ![]() |
1879 | 佩尔·特奥多尔·克莱韦 | 1879 | 佩尔·特奥多尔·克莱韦 | 佩尔·特奥多尔·克莱韦将马里格纳克制得的氧化铒分离成氧化铒和另外两种元素——铥和钬。[121] |
21 | 钪 | Sc | ![]() |
1879 | 拉尔斯·弗雷德里克·尼尔森 | 1879 | 拉尔斯·弗雷德里克·尼尔森 | 尼尔森从马里格纳克的氧化镱中分离出纯净的金属镱和1871年门捷列夫所预测的类硼。[122] |
62 | 钐 | Sm | ![]() |
1879 | 保罗·埃米尔·勒科克·德布瓦博德兰 | 1879 | 保罗·埃米尔·勒科克·德布瓦博德兰 | 德布瓦博德兰注意到铌钇矿中有一种新的氧化物,并以矿物的名字来命名它。[123] |
64 | 钆 | Gd | ![]() |
1880 | 让·查尔斯·加利萨尔·马里格纳克 | 1886 | 弗朗索瓦·勒科克·德·布瓦博德朗 | 马里格纳克首先在氧化铽中发现一种新的氧化物,之后布瓦博德朗从铌钇矿提纯出纯净的样品。[124] |
59 | 镨 | Pr | ![]() |
1885 | 卡尔·奥尔·冯·韦耳斯拔 | 冯·韦耳斯拔把didymium分离成两种新元素——镨和钕。[106][125] | ||
66 | 镝 | Dy | ![]() |
1886 | 保罗·埃米尔·勒科克·德布瓦博德兰 | 德布瓦博德兰在氧化铒中发现了一种新的氧化物。[126] | ||
32 | 锗 | Ge | ![]() |
1886 | 克莱门斯·温克勒 | 1886年2月,温克勒在硫银锗矿中发现了1871年门捷列夫预测的类硅。[127] | ||
18 | 氩 | Ar | ![]() |
1894 | 約翰·斯特拉特和威廉·拉姆齐 | 1894 | 約翰·斯特拉特和威廉·拉姆齐 | 他们发现由液化空气制得的氮气比化学方法制得的氮气分子量更大。他们进行研究后分离出了氩,这是一种制得的稀有气体。[128] |
63 | 铕 | Eu | ![]() |
1896 | 尤金·德马塞 | 1937 | 德马塞发现在勒科克制得的钐中有新元素的谱线,暂时将该新元素命名为Σ,1901年时改成现名europium。[129]金属铕于1937年被分离出来。[130] | |
36 | 氪 | Kr | ![]() |
1898 | 威廉·拉姆齐和莫里斯·斯格特 | 1898 | 威廉·拉姆齐和莫里斯·斯格特 | 1898年5月30日,拉姆齐从液氩中分离出一种沸点不同的稀有气体。[131] |
10 | 氖 | Ne | ![]() |
1898 | 威廉·拉姆齐和莫里斯·斯格特 | 1898 | 威廉·拉姆齐和莫里斯·斯格特 | 1898年6月,拉姆齐从液氩中分离出一种沸点不同的稀有气体。[131] |
54 | 氙 | Xe | ![]() |
1898 | 威廉·拉姆齐和莫里斯·斯格特 | 1898 | 威廉·拉姆齐和莫里斯·斯格特 | 1898年7月12日,拉姆齐在三周之内又从液氩中分离出一种稀有气体。[132] |
84 | 钋 | Po | 1898 | 皮埃尔·居里和玛丽·居里 | 1946 | W. H. Beamer和C. R. Maxwell | 在1898年7月13日完成一项实验后,居里夫妇发现从沥青铀矿中获得的铀放射性超出正常值,他们将这归结于其中存在一种未知的元素。1902年,威利·马克瓦尔德又独立发现钋,将其命名为放射性碲(radiotellurium)。[133]纯钋于1946年被分离。[134] | |
88 | 镭 | Ra | ![]() |
1898 | 皮埃尔·居里和玛丽·居里 | 1910 | 玛丽·居里和安德烈-路易·德比埃尔内 | 居里夫妇于1898年12月26日报告发现了不同于钋的一种新元素,之后居里夫人从沥青铀矿中提取出了这种元素。[135]1910年9月,玛丽·居里和安德烈-路易·德比埃尔内分离出金属镭。[136][137] |
86 | 氡 | Rn | ![]() |
1899 | 歐内斯特·盧瑟福和罗伯特·鲍伊·欧文斯 | 1910 | 威廉·拉姆齐和罗伯特·怀特洛·盖伊 | 盧瑟福和欧文斯发现钍的放射性衰变产生了一种放射性的气体,后来由拉姆齐和盖伊成功分离出来。1900年,弗里德里希·道恩在镭的衰变中发现了更长寿的氡同位素,即氡-222。 由于radon这一词原本只用于表示氡-222,而不是86号元素的命名,因此道恩常被误认为是氡元素的发现者。[138][139] |
89 | 锕 | Ac | ![]() |
1902 | 弗裡德里希·奧斯卡·吉塞爾 | 1954 | Joseph G. Stites Jr.、Murrell L. Salutsky、Bob D. Stone | 吉塞爾从沥青铀矿中提取出一种性质与镧类似的新元素。[140]在这之前的1899年及1900年,德比埃尔内称他发现了性质类似与钛、钍类似的新元素,这与真正的锕的化学性质不符。不过,吉塞爾和德比埃尔内之后都于1904年得到含锕的样本,因此德比埃尔内也常被列为锕的发现者。[141]金属锕后来由锂蒸汽还原氟化锕得到。[142] |
71 | 镥 | Lu | ![]() |
1906 | 乔治·于尔班和卡尔·奥尔·冯·韦耳斯拔 | 1953 | 于尔班和冯·韦耳斯拔分别独立地发现原来制得的镱含有一种新元素。[143]1953年,科学家首次分离金属镥。[144] | |
75 | 铼 | Re | ![]() |
1908 | 小川正孝 | 1908 | 小川正孝 | 小川正孝发现从方钍石中发现了它但误将其认作43号元素,并命名为nipponium(意为“日本素”)。[145]1925年,瓦尔特·诺达克、伊达·诺达克和奥托·伯格宣布从硅铍钇矿中分离出这种元素,并提出了现在使用的命名。[146][147] |
91 | 镤 | Pa | ![]() |
1913 | 奥斯瓦尔德·赫尔穆特·格林和卡西米尔·法扬斯 | 1934 | 阿里斯蒂德·冯·格罗斯 | 两人从238U的衰变产物中获得了它的一种同位素,这是门捷列夫于1871年预测过的。[148]它原本是由威廉·克鲁克斯于1900年分离出来的,但未把它当作新元素。[149]金属镤由阿里斯蒂德·冯·格罗斯首次分离。[150] |
72 | 铪 | Hf | ![]() |
1922 | 迪尔克·科斯特和乔治·冯·赫维西 | 1924 | 范亚克和德波耳 | 于尔班声称在稀土残渣中发现了这种元素,而沃尔纳德斯基独立地从褐帘石中发现了它。由于第一次世界大战,两人的实验都未能得到其他人证实,且之后因为所称的化学性质与真正的铪不符而无法证实。战后,科斯特和赫维西从挪威的锆石用X射线光谱分析发现了它。[151]1924年,范亚克和德波耳通过分解四碘化铪,得到金属铪。[152][153]铪是最后发现的两种有稳定同位素的元素之一,另一个是铼。[b] |
43 | 锝 | Tc | ![]() |
1937 | 卡罗·佩里耶和埃米利奥·塞格雷 | 1947 | S. Fried[155] | 两人从回旋加速器的钼导流板中发现了一种新元素,这是第一种人工合成元素。它是门捷列夫于1871年预测的类锰。[156][157][158]1952年,美国天文学家保罗·威拉德·梅里尔在S型红巨星的光谱中观察到了锝的发射谱线。[159]B. T. Kenna和黒田和夫于1962年从比属刚果的沥青铀矿中分离出锝,发现锝能以铀裂变产物的形式存在于自然界。[160] |
87 | 钫 | Fr | 1939 | 玛格丽特·佩赖 | 佩赖从227Ac的衰变中发现了它。[161]钫是最后一种从自然界中发现而不是在实验室中人工合成的元素。后来发现的镎、砹、钚、钷最初是被合成的,但最终发现自然界中也存在。[162]Stefan Meyer、Viktor F. Hess、Friedrich Paneth很可能早在1914年就观察到227Ac衰变成223Fr的过程,但由于第一次世界大战爆发而无法继续研究。[162] | |||
85 | 砹 | At | 1940 | 戴尔·科森、肯尼斯·罗斯·麦肯齐和埃米利奥·塞格雷 | 由α粒子轰击铋原子制得。[163]1943年,贝尔塔·卡尔利克和特罗德·贝尔奈在自然界中发现砹,但由于第二次世界大战而一开始没注意到科森等人的成果。[164]霍里亚·胡卢贝伊和伊维特·哥舒瓦于1936年宣称从自然界发现85号元素,将其命名为dor。虽然他们的样本里很可能含有218At,且有能力观察到砹的谱线,但他们无法通过化学性质确认砹,且因为胡卢贝伊早先有发现87号元素的虚假声明,他们的发现受质疑。[164][165] | |||
93 | 镎 | Np | 1940 | 埃德温·麦克米伦和菲利普·埃布尔森 | 由中子照射铀原子制得,这是第一种被发现的超铀元素。[166]不久前,仁科芳雄和木村健二郎合成了铀的同位素237U,观察到它会β衰变成23793,但因为这种93号元素同位素的半衰期太长而无法观测到其放射性。麦克米伦和埃布尔森使用的同位素则是239U,它的衰变产物23993的半衰期远短于23793。[167]他们也发现23993会再次β衰变,产生94号元素,但产生的量不足以让他们分离、确认94号元素的存在。[168]1952年,D. F. Peppard等人在比属刚果的沥青铀矿中发现天然镎。[169] | |||
94 | 钚 | Pu | ![]() |
1940–1941 | 格倫·西奧多·西博格、阿瑟·瓦尔、约瑟夫·肯尼迪和埃德温·麦克米伦 | 1943 | 由氘核轰击铀原子制得。[170]西博格和Morris L. Perlman之后于1941–1942年在加拿大的沥青铀矿中发现天然钚,但这一发现直到1948年才解密。[171]1943年11月,科学家通过还原三氟化钚,首次得到金属钚。[172] | |
96 | 锔 | Cm | 1944 | 格倫·西奧多·西博格、拉尔夫·詹姆斯和阿伯特·吉奥索 | 1950 | J. C. Wallmann、W. W. T. Crane、B. B. Cunningham | 在曼哈顿工程期间,由α粒子轰击钚原子制得。[173]1950年,科学家通过用钡还原三氟化锔,首次得到金属锔。[174] | |
95 | 镅 | Am | ![]() |
1944 | 格倫·西奧多·西博格、拉尔夫·詹姆斯、莱昂·摩根和阿伯特·吉奥索 | 在曼哈顿工程期间,由中子照射钚原子制得。[175] | ||
61 | 钷 | Pm | 1945 | 查尔斯·科耶尔、雅各·马林斯基、劳伦斯·格兰德宁和哈罗德·里克特 | 1963 | F. Weigel | 它可能在1942年由中子轰击钕和镨制得,但未能分离出来。1945年曼哈顿工程期间成功分离出钷。[176]F. Weigel于1963年通过用锂还原氟化钷,得到金属钷。[177]1965年,Olavi Erämetsä在自然界发现痕量的钷。钷是至今最新发现存在于自然界的元素。[178] | |
97 | 锫 | Bk | ![]() |
1949 | 斯坦利·汤普森、阿伯特·吉奥索和格倫·西奧多·西博格(加州大学伯克利分校) | 由α粒子轰击镅制得。[179] | ||
98 | 锎 | Cf | ![]() |
1950 | 斯坦利·汤普森、肯尼斯·斯锥特、阿伯特·吉奥索和格倫·西奧多·西博格(加州大学伯克利分校) | 由α粒子轰击锔制得。[180] | ||
99 | 锿 | Es | ![]() |
1952 | 阿伯特·吉奥索等人(阿贡国家实验室、洛斯阿拉莫斯国家实验室和加州大学伯克利分校) | 在1952年11月的首次氢弹爆炸中,中子照射铀原子而成。这项发现被保密了数年。[181] | ||
100 | 镄 | Fm | 1952–1953 | 阿伯特·吉奥索等人(阿贡国家实验室、洛斯阿拉莫斯国家实验室和加州大学伯克利分校) | 在1952年11月的首次氢弹爆炸中,中子照射铀原子而成。产物中含有的镄在1953年初才被发现。这项发现被保密了数年。[182] | |||
101 | 钔 | Md | 1955 | 阿伯特·吉奥索、伯纳德·哈维、格雷戈里·肖邦、斯坦利·汤普森和格倫·西奧多·西博格 | 由氦核轰击锿原子制得。[183] | |||
103 | 鐒 | Lr | 1961 | 阿伯特·吉奥索、罗多·西克兰、阿尔蒙·拉希和罗伯特·拉蒂默 | 由硼原子轰击锎原子制得。[184] | |||
102 | 锘 | No | 1965–1966 | E. D. Donets、V. A. Shchegolev、V. A. Ermakov(杜布纳联合原子核研究所) | 由氖原子轰击铀原子制得。[185]虽然更早之前就有发现102号元素的报道,但直到1966年,杜布纳联合原子核研究所才有首个完整、无争议的报道。[186] | |||
104 | 鑪 | Rf | 1966–1969 | 阿伯特·吉奥索等人(劳伦斯伯克利国家实验室)与I. Zvara等人(杜布纳联合原子核研究所) | 吉奥索等人由碳原子轰击锎原子制得鑪,而Zvara等人则通过氖原子轰击钚原子合成鑪。[187]虽然杜布纳联合原子核研究所早在1964年就有合成104号元素的报道,但超镄工作小组(TWG)认为这不足以证明发现了104号元素。[186] | |||
105 | 𨧀 | Db | 1970–1971 | 阿伯特·吉奥索等人(劳伦斯伯克利国家实验室)与V. A. Druin等人(杜布纳联合原子核研究所) | 吉奥索等人由氮原子轰击锎原子制得𨧀,而Druin等人则通过氖原子轰击镅原子合成𨧀。[188]虽然杜布纳联合原子核研究所早在1968年就有合成105号元素的报道,但其中的实验数据与后来的研究不符。[186] | |||
106 | 𨭎 | Sg | 1974 | 阿伯特·吉奥索等人(劳伦斯伯克利国家实验室) | 由氧原子轰击锎-249原子制得。[189] | |||
107 | 𨨏 | Bh | 1981 | 戈特弗里德·明岑贝格等人(亥姆霍兹重离子研究中心) | 由铬原子轰击铋原子制得。[190] | |||
109 | 䥑 | Mt | 1982 | 戈特弗里德·明岑贝格、彼得·安布鲁斯特等人(亥姆霍兹重离子研究中心) | 由铁原子轰击铋原子制得。[191] | |||
108 | 𨭆 | Hs | 1984 | 戈特弗里德·明岑贝格、彼得·安布鲁斯特等人(亥姆霍兹重离子研究中心) | 由铁原子轰击铅原子制得。[192] | |||
110 | 鐽 | Ds | 1994 | 西格德·霍夫曼等人(亥姆霍兹重离子研究中心) | 由镍原子轰击铅原子制得。[193] | |||
111 | 錀 | Rg | 1994 | 西格德·霍夫曼等人(亥姆霍兹重离子研究中心) | 由镍原子轰击铋原子制得。[194] | |||
112 | 鎶 | Cn | 1996 | 西格德·霍夫曼等人(亥姆霍兹重离子研究中心) | 由锌原子轰击铅原子制得。[195][196] | |||
114 | 鈇 | Fl | 1999 | 尤里·奥加涅相等人(杜布纳联合原子核研究所) | 由钙原子轰击钚原子制得。它可能早在1998年就已被发现,但未获证实。[197] | |||
116 | 鉝 | Lv | 2000 | 尤里·奥加涅相等人(杜布纳联合原子核研究所) | 由钙原子轰击锔原子制得。[198] | |||
118 | 鿫 | Og | 2002 | 尤里·奥加涅相等人(杜布纳联合原子核研究所) | 由钙原子轰击锎原子制得。[199] | |||
115 | 镆 | Mc | 2003 | 尤里·奥加涅相等人(杜布纳联合原子核研究所) | 由钙原子轰击镅原子制得。[200] | |||
113 | 鉨 | Nh | 2003–2004 | 尤里·奥加涅相等人(杜布纳联合原子核研究所)与森田浩介等人(日本理化学研究所) | 奥加涅相等人通过鏌的衰变合成鉨[200],而森田浩介等人则用锌原子轰击铋原子制得鉨。[201]双方都在2003年开始实验,其中奥加涅相等人在2003年就探测到第一粒鉨原子,而森田浩介等人的鉨原子直到2004年才被合成出来。不过,双方都在2004年发表结果。 | |||
117 | 鿬 | Ts | 2009 | 尤里·奥加涅相等人(杜布纳联合原子核研究所) | 由钙原子轰击锫原子制得。[202] |
参见
注释
参考资料
- ^ 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 1.13 1.14 1.15 Miśkowiec, Paweł. Name game: the naming history of the chemical elements—part 1—from antiquity till the end of 18th century. Foundations of Chemistry. 2022, 25: 29–51. doi:10.1007/s10698-022-09448-5
.
- ^ McGuirk, Rod. Australian rock art among the world's oldest. Christian Science Monitor. AP. June 18, 2012 [30 December 2012]. (原始内容存档于2023-09-29).
- ^ History of Carbon and Carbon Materials – Center for Applied Energy Research – University of Kentucky. Caer.uky.edu. [2008-09-12]. (原始内容存档于2012-11-01).
- ^ Chinese made first use of diamond. BBC News. 2005-05-17 [2007-03-21]. (原始内容存档于2007-03-20).
- ^ Ferchault de Réaumur, R-A. L'art de convertir le fer forgé en acier, et l'art d'adoucir le fer fondu, ou de faire des ouvrages de fer fondu aussi finis que le fer forgé (English translation from 1956). Paris, Chicago. 1722.
- ^ Copper History. Rameria.com. [2008-09-12]. (原始内容存档于2008-09-17).
- ^ CSA – Discovery Guides, A Brief History of Copper. Csa.com. [2008-09-12]. (原始内容存档于2008-09-14).
- ^ CSA – Discovery Guides, A Brief History of Copper. [2011-04-29]. (原始内容存档于2011-06-15).
- ^ The History of Lead – Part 3. Lead.org.au. [2008-09-12]. (原始内容存档于2008-07-22).
- ^ Gold History. Bullion.nwtmint.com. [2008-09-12]. (原始内容存档于2008-09-14).
- ^ The Turquoise Story. Indianvillage.com. [2008-09-12]. (原始内容存档于2008-10-11).
- ^ 47 Silver. [2016-02-05]. (原始内容存档于2016-03-04).
- ^ Silver Facts – Periodic Table of the Elements. Chemistry.about.com. [2008-09-12]. (原始内容存档于2016-11-21).
- ^ 26 Iron. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Weeks, Mary Elvira; Leichester, Henry M. Elements Known to the Ancients. Discovery of the Elements. Easton, PA: Journal of Chemical Education. 1968: 29–40. ISBN 0-7661-3872-0. LCCCN 68-15217.
- ^ Notes on the Significance of the First Persian Empire in World History. Courses.wcupa.edu. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-07-20).
- ^ 50 Tin. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ History of Metals. Neon.mems.cmu.edu. [2008-09-12]. (原始内容存档于2007-01-08).
- ^ Moorey, P. R. S. Ancient Mesopotamian Materials and Industries: the Archaeological Evidence. New York: Clarendon Press. 1994: 241. ISBN 978-1-57506-042-2.
- ^ Healy, John F. Pliny the Elder on Science and Technology. Oxford University Press. 1999 [26 January 2018]. ISBN 9780198146872.
- ^ 21.0 21.1 Periodic Table: Date of Discovery. [2007-03-13]. (原始内容存档于2007-04-04).
- ^ 22.0 22.1 Timeline of Element Discovery. [2007-03-13].[失效連結]
- ^ Wang, Chung Wu. The Chemistry of Antimony. Antimony: Its History, Chemistry, Mineralogy, Geology, Metallurgy, Uses, Preparation, Analysis, Production and Valuation with Complete Bibliographies (PDF). London, United Kingdom: Charles Geiffin and Co. Ltd. 1919: 6–33 [2012-09-16]. (原始内容存档 (PDF)于2012-09-12).
- ^ Sulfur History. Georgiagulfsulfur.com. [2008-09-12]. (原始内容存档于2008-09-16).
- ^ Gliozzo, Elisabetta. Pigments – Mercury-based red (cinnabar-vermilion) and white (calomel) and their degradation products. Archaeological and Anthropological Sciences. 2021, 13 (210). Bibcode:2021ArAnS..13..210G. doi:10.1007/s12520-021-01402-4
. hdl:2158/1346784
.
- ^ Yıldız, Mehmet; Bailey, Edgar H. Geological Survey Bulletin 1456: Mercury Deposits in Turkey (PDF) (报告). U.S. Government Printing Office. 1978 [7 January 2024].
- ^ Mercury and the environment — Basic facts. Environment Canada, Federal Government of Canada. 2004 [2008-03-27]. (原始内容存档于2007-01-15).
- ^ Craddock, P. T. et al. (1983), "Zinc production in medieval India", World Archaeology 15 (2), Industrial Archaeology, p. 13
- ^ 30 Zinc. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Weeks, Mary Elvira. The discovery of the elements. III. Some eighteenth-century metals. Journal of Chemical Education. 1932-01, 9 (1): 22 [2021-04-26]. ISSN 0021-9584. doi:10.1021/ed009p22. (原始内容存档于2021-06-25).
- ^ David A. Scott and Warwick Bray. Ancient Platinum Technology in South America: Its use by the Indians in Pre-Hispanic Times. Platinum Metals Review. 1980 [5 Nov 2018]. (原始内容存档于6 November 2018).
- ^ Berthelot, M. Sur les métaux égyptiens: Présence du platine parmi les caractères d'inscriptions hiéroglyphiques, confié à mon examn [On Egyptian metals: Presence of platinum among the characters of hieroglyphic inscriptions, entrusted to my examination]. Comptes rendus de l'Académie des Sciences. 1901, 132: 729 (法语).
- ^ Rayner W. Hesse. Jewelrymaking Through History: An Encyclopedia. Greenwood Publishing Group. 2007: 155–6. ISBN 978-0-313-33507-5.
- ^ Ogden, Jack M. The So-Called 'Platinum' Inclusions in Egyptian Goldwork. The Journal of Egyptian Archaeology (SAGE Publications). 1976, 62 (1): 138–144. ISSN 0307-5133. S2CID 192364303. doi:10.1177/030751337606200116.
- ^ 78 Platinum. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ (Comte), Antoine-François de Fourcroy. A general system of chemical knowledge, and its application to the phenomena of nature and art. 1804: 84– [2012-09-21]. (原始内容存档于2021-02-03).
- ^ Gordon, Robert B.; Rutledge, John W. Bismuth Bronze from Machu Picchu, Peru. Science. 1984, 223 (4636): 585–586. Bibcode:1984Sci...223..585G. JSTOR 1692247. PMID 17749940. S2CID 206572055. doi:10.1126/science.223.4636.585.
- ^ Agricola, Georgious. De Natura Fossilium. New York: Mineralogical Society of America. 1955: 178 [1546] [2024-02-16]. (原始内容存档于2021-05-14).
- ^ Nicholson, William. Bismuth. American edition of the British encyclopedia: Or, Dictionary of Arts and sciences; comprising an accurate and popular view of the present improved state of human knowledge. 1819: 181.
- ^ 40.0 40.1 Weeks, Mary Elvira. The discovery of the elements. II. Elements known to the alchemists. Journal of Chemical Education. 1932, 9 (1): 11. Bibcode:1932JChEd...9...11W. doi:10.1021/ed009p11.
- ^ Giunta, Carmen J. Glossary of Archaic Chemical Terms. Le Moyne College. [2024-02-16]. (原始内容存档于2022-04-12). See also for other terms for bismuth, including stannum glaciale (glacial tin or ice-tin).
- ^ Pott, Johann Heinrich. De Wismutho. Exercitationes Chymicae. Berolini: Apud Johannem Andream Rüdigerum. 1738: 134.
- ^ Hammond, C. R. The Elements, in Handbook of Chemistry and Physics
81st. Boca Raton (FL, US): CRC press. 2004: 4–1. ISBN 978-0-8493-0485-9.
- ^ Geoffroy, C.F. Sur Bismuth. Histoire de l'Académie Royale des Sciences ... Avec les Mémoires de Mathématique & de Physique ... Tirez des Registres de Cette Académie. 1753: 190 [2024-02-16]. (原始内容存档于2018-12-18).
- ^ Marshall, James L. Discovery of the Elements (PDF) 2nd. Pearson Custom Publishing. 2002. ISBN 0-536-67797-2.
- ^ 46.0 46.1 Miśkowiec, Paweł. Name game: the naming history of the chemical elements—part 2—turbulent nineteenth century. Foundations of Chemistry. 2022, 25 (2): 215–234. doi:10.1007/s10698-022-09451-w
.
- ^ 15 Phosphorus. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 27 Cobalt. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Garfinkel, Yosef. Burnt Lime Products and Social Implications in the Pre-Pottery Neolithic B Villages of the Near East. Paléorient. 1987, 13 (1): 69–76. JSTOR 41492234. doi:10.3406/paleo.1987.4417.
- ^ 28 Nickel. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 12 Magnesium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 01 Hydrogen. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Andrews, A. C. Oxygen. Clifford A. Hampel (编). The Encyclopedia of the Chemical Elements. New York: Reinhold Book Corporation. 1968: 272. LCCN 68-29938.
- ^ 25 Manganese. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Agricola, Georgius; Hoover, Herbert Clark; Hoover, Lou Henry. De Re Metallica. London: The Mining Magazine. 1912.
- ^ Waggoner, William H. The Naming of Fluorine. Journal of Chemical Education. 1976, 53 (1): 27. Bibcode:1976JChEd..53Q..27W. doi:10.1021/ed053p27.1.
- ^ 57.0 57.1 57.2 Lavoisier 1789 – 33 elements. Elementymology & Elements Multidict. [2015-01-24].
- ^ 09 Fluorine. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 08 Oxygen. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Cook, Gerhard A.; Lauer, Carol M. Oxygen. Clifford A. Hampel (编). The Encyclopedia of the Chemical Elements. New York: Reinhold Book Corporation. 1968: 499–500. LCCN 68-29938.
- ^ 07 Nitrogen. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 56 Barium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 17 Chlorine. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 42 Molybdenum. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Emsley, John. Nature's Building Blocks. Oxford: Oxford University Press. 2001: 262–266. ISBN 978-0-19-850341-5.
- ^ 52 Tellurium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 67.0 67.1 67.2 Holden, Norman E. History of the Origin of the Chemical Elements and Their Discoverers. osti.gov. 2019 [3 January 2023].
- ^ IUPAC. 74 Tungsten. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 38 Strontium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Lavoisier, A.L.; Grimaux, É. Œuvres de Lavoisier. Collection de documents inédits sur l'histoire de France 1. Imprimerie impériale. 1864: 116–120 [2025-02-17] (法语).
- ^ Ihde, Aaron John. The development of modern chemistry. Courier Dover Publications. 1984: 158 [2020-05-06]. ISBN 978-0-486-64235-2. (原始内容存档于2023-12-30).
- ^ Weeks, Mary Elvira. The discovery of the elements. XVII. The halogen family. Journal of Chemical Education. 1932, 9 (11): 1915. Bibcode:1932JChEd...9.1915W. doi:10.1021/ed009p1915.
- ^ Chronology – Elementymology. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-07-30).
- ^ Lide, David R. CRC handbook of chemistry and physics : a ready-reference book of chemical and physical data.. Boca Raton, Fla.: CRC Press. 2007. ISBN 978-0-8493-0488-0. OCLC 85691089.
- ^ M. H. Klaproth. Chemische Untersuchung des Uranits, einer neuentdeckten metallischen Substanz. Chemische Annalen. 1789, 2: 387–403.
- ^ E.-M. Péligot. Recherches Sur L'Uranium. Annales de chimie et de physique. 1842, 5 (5): 5–47 [2007-02-19]. (原始内容存档于2010-08-22).
- ^ Titanium. Los Alamos National Laboratory. 2004 [2006-12-29]. (原始内容存档于2006-12-30).
- ^ Barksdale, Jelks. The Encyclopedia of the Chemical Elements. Skokie, Illinois: Reinhold Book Corporation. 1968: 732–38 "Titanium". LCCCN 68-29938.
- ^ Vauquelin, Louis Nicolas. Memoir on a New Metallic Acid which exists in the Red Lead of Sibiria. Journal of Natural Philosophy, Chemistry, and the Arts. 1798, 3: 146.
- ^ Glenn, William. Chrome in the Southern Appalachian Region. Transactions of the American Institute of Mining, Metallurgical and Petroleum Engineers. 1896, 25: 482 [2018-07-31]. (原始内容存档于2021-11-16).
- ^ Browning, Philip Embury. Introduction to the Rarer Elements. John Wiley & sons, Incorporated. 1917: 137 [2021-04-26]. (原始内容存档于2021-06-25).
- ^ Gadolin, Johan. Undersökning af en svart tung Stenart ifrån Ytterby Stenbrott i Roslagen. Kongl. Vetenskaps Academiens Nya Handlingar. 1794, 15: 137–155.
- ^ Gadolin, Johan. Von einer schwarzen, schweren Steinart aus Ytterby Steinbruch in Roslagen in Schweden. Crell's Annalen. 1796, I: 313–329.
- ^ 04 Beryllium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 23 Vanadium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 41 Niobium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 73 Tantalum. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 46 Palladium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 58 Cerium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 76 Osmium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 77 Iridium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 45 Rhodium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 19 Potassium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 11 Sodium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 05 Boron. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 53 Iodine. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 03 Lithium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2011-06-16).
- ^ 48 Cadmium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 34 Selenium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Weeks, Mary Elvira. The Discovery of the Elements. VI. Tellurium and Selenium. Journal of Chemical Education. 1932, 9 (3): 474. Bibcode:1932JChEd...9..474W. doi:10.1021/ed009p474.
- ^ 14 Silicon. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 13 Aluminium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 35 Bromine. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 90 Thorium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 57 Lanthanum. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 106.0 106.1 106.2 106.3 Fontani, Marco; Costa, Mariagrazia; Orna, Mary Virginia. The Lost Elements: The Periodic Table's Shadow Side. Oxford University Press. 2015: 173 [2022-08-09]. ISBN 978-0-19-938334-4. (原始内容存档于2022-08-09) (英语).
- ^ 60 Neodymium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 68 Erbium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 65 Terbium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Gottfried Osann. Berichtigung, meine Untersuchung des uralschen Platins betreffend. Poggendorffs Annalen der Physik und Chemie. 1829, 15: 158 (德语).
- ^ 44 Ruthenium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 55 Caesium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Ceasium. [2008-09-12]. (原始内容存档于2012-03-09).
- ^ 37 Rubidium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 81 Thallium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 49 Indium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 02 Helium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 31 Gallium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 70 Ytterbium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 67 Holmium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 69 Thulium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 21 Scandium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 62 Samarium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 64 Gadolinium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 59 Praseodymium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 66 Dysprosium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12].
- ^ 32 Germanium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 18 Argon. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 63 Europium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Популярная библиотека химических элементов. Европий. [2025-02-18] (俄语).
- ^ 131.0 131.1 10 Neon. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 54 Xenon. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 84 Polonium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Skwarzec, Bogdan; Boryło, Alicja; Wieczorek, Jarosław; Lanczewska, Klaudia. Polonium on the 125th anniversary of its discovery: its chemistry, radiotoxicity and application. Journal of Environmental Radioactivity. 2023,. 268-269: 107259. Bibcode:2023JEnvR.26807259S. PMID 37523833. doi:10.1016/j.jenvrad.2023.107259
.
- ^ 88 Radium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Frank Moore Colby; Allen Leon Churchill. New International Yearbook: A Compendium of the World's Progress. Dodd, Mead and Co. 1911: 152 ff.
- ^ Curie, Marie & Debierne, André. Sur le radium métallique [On metallic radium]. Comptes Rendus. 1910, 151: 523–525 [1 August 2009]. (原始内容存档于20 July 2011) (法语).
- ^ Partington, J. R. Discovery of Radon. Nature. May 1957, 179 (4566): 912. Bibcode:1957Natur.179..912P. S2CID 4251991. doi:10.1038/179912a0
.
- ^ Ramsay, W.; Gray, R. W. La densité de l'emanation du radium. Comptes rendus hebdomadaires des séances de l'Académie des sciences. 1910, 151: 126–128.
- ^ 89 Actinium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Kirby, Harold W. The Discovery of Actinium. Isis. 1971, 62 (3): 290–308. JSTOR 229943. S2CID 144651011. doi:10.1086/350760.
- ^ Stites, Joseph G.; Salutsky, Murrell L.; Stone, Bob D. Preparation of Actinium Metal. Journal of the American Chemical Society. 1955, 77 (1): 237–240. ISSN 0002-7863. doi:10.1021/ja01606a085.
- ^ 71 Lutetium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Emsley, John. Nature's building blocks: an A-Z guide to the elements. Oxford University Press. 2001: 240–242. ISBN 978-0-19-850341-5.
- ^ Nipponium: The Element Z = 75 (Re) Instead of Z = 43 (Tc) (PDF). [2012-09-21]. (原始内容 (PDF)存档于2008-10-03).
- ^ Noddack, W.; Tacke, I.; Berg, O. Die Ekamangane. Naturwissenschaften. 1925, 13 (26): 567. Bibcode:1925NW.....13..567.. S2CID 32974087. doi:10.1007/BF01558746.
- ^ 75 Rhenium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12].
- ^ 91 Protactinium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Emsley, John. Nature's Building Blocks (Hardcover, First Edition). Oxford University Press. 2001: 347. ISBN 0-19-850340-7.
- ^ Graue, G.; Käding, H. Die technische Gewinnung des Protactiniums. Angewandte Chemie. 1934, 47 (37): 650–653. Bibcode:1934AngCh..47..650G. doi:10.1002/ange.19340473706.
- ^ 72 Hafnium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ van Arkel, A. E.; de Boer, J. H. Die Trennung des Zirkoniums von anderen Metallen, einschließlich Hafnium, durch fraktionierte Distillation [The separation of zirconium from other metals, including hafnium, by fractional distillation]. Zeitschrift für Anorganische und Allgemeine Chemie. 1924-12-23, 141 (1): 289–296. doi:10.1002/zaac.19241410118 (德语).
- ^ van Arkel, A. E.; de Boer, J. H. Darstellung von reinem Titanium-, Zirkonium-, Hafnium- und Thoriummetall (Production of pure titanium, zirconium, hafnium and Thorium metal). Zeitschrift für Anorganische und Allgemeine Chemie. 1925, 148: 345–350. doi:10.1002/zaac.19251480133 (德语).
- ^ Hisamatsu, Yoji; Egashira, Kazuhiro; Maeno, Yoshiteru. Ogawa's nipponium and its re-assignment to rhenium. Foundations of Chemistry. 2022, 24: 15–57. doi:10.1007/s10698-021-09410-x
.
- ^ Fried, Sherman. THE PREPARATION OF TECHNETIUM METAL. Journal of the American Chemical Society. 1948, 70 (1): 442. doi:10.1021/ja01181a537.
- ^ 43 Technetium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ History of the Origin of the Chemical Elements and Their Discoverers, Individual Element Names and History, "Technetium"
- ^ Chemical Elements Discovered at Lawrence Berkeley National Lab. Lawrence Berkeley National Laboratory. [2017-03-02].
- ^ Merrill, P. W. Technetium in the stars. Science. 1952, 115 (2992): 479–489 [484]. Bibcode:1952Sci...115..479.. PMID 17792758. doi:10.1126/science.115.2992.479.
- ^ Kenna, B. T.; Kuroda, P. K. Technetium in Nature. Journal of Inorganic and Nuclear Chemistry. 1964, 26 (4): 493–499. doi:10.1016/0022-1902(64)80280-3.
- ^ 87 Francium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 162.0 162.1 Jean-Pierre Adloff; George B. Kauffman. Francium (Atomic Number 87), the Last Discovered Natural Element. chemeducator.org. 2012-02-07 [2025-02-20]. (原始内容存档于2013-06-04).
- ^ 85 Astatine. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 164.0 164.1 Burdette, S. C.; Thornton, B. F. Finding Eka-Iodine: Discovery Priority in Modern Times (PDF). Bulletin for the History of Chemistry. 2010, 35: 86–96. (原始内容存档 (PDF)于2022-10-09).
- ^ Scerri, E. A Tale of 7 Elements Google Play. Oxford University Press. 2013: 188–190, 206. ISBN 978-0-19-539131-2.
- ^ 93 Neptunium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2012-05-11).
- ^ Ikeda, Nagao. The discoveries of uranium 237 and symmetric fission — From the archival papers of Nishina and Kimura. Proceedings of the Japan Academy, Series B: Physical and Biological Sciences. 25 July 2011, 87 (7): 371–6. Bibcode:2011PJAB...87..371I. PMC 3171289
. PMID 21785255. doi:10.2183/pjab.87.371.
- ^ Clark, David L.; Hecker, Siegfried S.; Jarvinen, Gordon D.; Neu, Mary P. Neptunium. Morss, Lester R.; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean (编). The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (PDF) 3 3rd. Dordrecht, the Netherlands: Springer. 2006: 814 [2014-06-29]. ISBN 978-1-4020-3555-5. doi:10.1007/1-4020-3598-5_7. (原始内容 (PDF)存档于2010-07-17).
- ^ Peppard, D. F.; Mason, G. W.; Gray, P. R.; Mech, J. F. Occurrence of the (4n + 1) series in nature (PDF). Journal of the American Chemical Society. 1952, 74 (23): 6081–6084. Bibcode:1952JAChS..74.6081P. doi:10.1021/ja01143a074. (原始内容存档 (PDF)于2019-04-29).
- ^ 94 Plutonium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Seaborg, Glenn T.; Perlman, Morris L. Search for Elements 94 and 93 in Nature. Presence of 94239 in Pitchblende. J. Am. Chem. Soc. 1948, 70 (4): 1571–1573. Bibcode:1948JAChS..70.1571S. PMID 18915775. doi:10.1021/ja01184a083.
- ^ Miner, William N.; Schonfeld, Fred W. Plutonium
. Clifford A. Hampel (编). The Encyclopedia of the Chemical Elements. New York (NY): Reinhold Book Corporation. 1968: 541. LCCN 68029938.
- ^ 96 Curium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Wallmann, J. C.; Crane, W. W. T.; Cunningham, B. B. The Preparation and Some Properties of Curium Metal (PDF). Journal of the American Chemical Society. 1951, 73 (1): 493–494. doi:10.1021/ja01145a537. hdl:2027/mdp.39015086479790.
- ^ 95 Americium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 61 Promethium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12].
- ^ Emsley, John. Nature's Building Blocks: An A-Z Guide to the Elements. Oxford University Press. 2011: 429. ISBN 978-0-19-960563-7.
- ^ McGill, Ian, Rare Earth Elements, Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry 31, Weinheim: Wiley-VCH: 188, 2005, doi:10.1002/14356007.a22_607
- ^ 97 Berkelium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 98 Californium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 99 Einsteinium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 100 Fermium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 101 Mendelevium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 103 Lawrencium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 102 Nobelium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 186.0 186.1 186.2 Barber, R. C.; Greenwood, N. N.; Hrynkiewicz, A. Z.; Jeannin, Y. P.; Lefort, M.; Sakai, M.; Ulehla, I.; Wapstra, A. P.; Wilkinson, D. H. Discovery of the transfermium elements. Part II: Introduction to discovery profiles. Part III: Discovery profiles of the transfermium elements. Pure and Applied Chemistry. 1993, 65 (8): 1757–1814. S2CID 195819585. doi:10.1351/pac199365081757
.
- ^ 104 Rutherfordium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 105 Dubnium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 106 Seaborgium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 107 Bohrium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 109 Meitnerium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 108 Hassium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 110 Darmstadtium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 111 Roentgenium. Elements.vanderkrogt.net. [2008-09-12]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ 112 Copernicium. Elements.vanderkrogt.net. [2009-07-17]. (原始内容存档于2010-01-23).
- ^ Discovery of the Element with Atomic Number 112. www.iupac.org. 2009-06-26 [2009-07-17]. (原始内容存档于2009-12-21).
- ^ Oganessian, Yu. Ts.; Utyonkov, V. K.; Lobanov, Yu. V.; Abdullin, F. Sh.; Polyakov, A. N.; Shirokovsky, I. V.; Tsyganov, Yu. S.; Gulbekian, G. G.; Bogomolov, S. L. Synthesis of Superheavy Nuclei in the 48Ca + 244Pu Reaction. Physical Review Letters. 1999-10-18, 83 (16): 3154–3157. ISSN 0031-9007. doi:10.1103/PhysRevLett.83.3154.
- ^ Oganessian, Yu. Ts.; Utyonkov, V. K.; Lobanov, Yu. V.; Abdullin, F. Sh.; Polyakov, A. N.; Shirokovsky, I. V.; Tsyganov, Yu. S.; Gulbekian, G. G.; Bogomolov, S. L. Observation of the decay of 292 116. Physical Review C. 2000-12-06, 63 (1): 011301. ISSN 0556-2813. doi:10.1103/PhysRevC.63.011301.
- ^ Oganessian, Yu. Ts.; Utyonkov, V. K.; Lobanov, Yu. V.; Abdullin, F. Sh.; Polyakov, A. N.; Sagaidak, R. N.; Shirokovsky, I. V.; Tsyganov, Yu. S.; Voinov, A. A.; Gulbekian, G.; Bogomolov, S.; Gikal, B.; Mezentsev, A.; Iliev, S.; Subbotin, V.; Sukhov, A.; Subotic, K.; Zagrebaev, V.; Vostokin, G.; Itkis, M.; Moody, K.; Patin, J.; Shaughnessy, D.; Stoyer, M.; Stoyer, N.; Wilk, P.; Kenneally, J.; Landrum, J.; Wild, J.; Lougheed, R. Synthesis of the isotopes of elements 118 and 116 in the 249Cf and 245Cm+48Ca fusion reactions. Physical Review C. 2006, 74 (4): 044602. Bibcode:2006PhRvC..74d4602O. doi:10.1103/PhysRevC.74.044602.
- ^ 200.0 200.1 Oganessian, Yu. Ts.; Utyonkov, V. K.; Dmitriev, S. N.; Lobanov, Yu. V.; Itkis, M. G.; Polyakov, A. N.; Tsyganov, Yu. S.; Mezentsev, A. N.; Yeremin, A. V. Synthesis of elements 115 and 113 in the reaction 243Am + 48Ca. Physical Review C. 2005-09-29, 72 (3): 034611. ISSN 0556-2813. doi:10.1103/PhysRevC.72.034611.
- ^ Morita, Kosuke; Morimoto, Kouji; Kaji, Daiya; Akiyama, Takahiro; Goto, Sin-ichi; Haba, Hiromitsu; Ideguchi, Eiji; Kanungo, Rituparna; Katori, Kenji. Experiment on the Synthesis of Element 113 in the Reaction 209Bi(70Zn,n)278113. Journal of the Physical Society of Japan. 2004-10-15, 73 (10): 2593–2596 [2021-04-26]. ISSN 0031-9015. doi:10.1143/JPSJ.73.2593. (原始内容存档于2021-06-25).
- ^ Oganessian, Yu. Ts.; Abdullin, F. Sh.; Bailey, P. D.; Benker, D. E.; Bennett, M. E.; Dmitriev, S. N.; Ezold, J. G.; Hamilton, J. H.; Henderson, R. A. Synthesis of a New Element with Atomic Number Z = 117. Physical Review Letters. 2010-04-09, 104 (14): 142502. ISSN 0031-9007. doi:10.1103/PhysRevLett.104.142502.